”Vilddjurets märke” och chip i handen

Det här inlägget riktar sig särskilt till kristna med en pingst-karismatisk bakgrund. Kristna från andra traditioner kommer kanske inte känna igen något av detta, då det är kopplat till en viss bibelsyn och inte minst en viss sorts tolkning av profetiska och apokalyptiska texter som varit och fortfarande är vanligt förekommande inom denna del av kristenheten.

De senaste dagarna har jag återigen sett lite delningar av artiklar om ”chip i handen” ackompanjerade av de sedvanliga referenserna till ”vilddjurets märke” i Uppenbarelseboken. Detta sker med jämna mellanrum inom den karismatiska frikyrkovärlden.

Jag vill nu inte alls starta en debatt, men en sak funderar jag över. Så länge jag kan minnas har ”vilddjurets märke” i kristna karismatiska kretsar kopplats till ny teknik. Först hade det väl med kreditkort och streckkoder att göra, och senare kom detta med inplanterade chip på tapeten.

Även om man bortser från alla bibelhermeneutiska frågor som omger den självklara identifikationen av ett symboliskt koncept hämtat från en antik apokalyptisk text med något så konkret som ett modernt chip i handen (och tro mig, dessa frågor är många), så är det en sak i sammanhanget som ofta slår mig.

Som kristna bör vi göra en etisk reflektion runt vår teologi, och jag undrar vad som kan vara så moraliskt syndigt och fruktansvärt med att operera in ett chip i handen? Jag har aldrig fått det förklarat för mig.

”Det ger överheten information om oss själva”. Ok, men för det första ger vi redan massor av information om oss själva till Gu’ vet vilka aktörer genom datoranvändning, kreditkort, sociala medier och annat. För det andra har folk alltid gett överheten information om sig själva på olika sätt. För det tredje, och viktigast av allt: varför är detta syndigt?

”Det underlättar kontroll av människor och skulle kunna användas som ett redskap vid förföljelse av kristna.” Absolut, och det är en nog så god anledning till att vara skeptisk mot allt som ger staten ökad kontroll över och insyn i människors liv, men återigen, varför är det syndigt?

Den som bär ”vilddjurets märke” i Uppenbarelseboken är inget oskyldigt offer. Han eller hon har tillbett vilddjurets bild och ”skall få dricka Guds vredes vin, som hällts upp oblandat i Guds vredes bägare, och han skall pinas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet.” (Upp 14:9)

Ganska tufft straff för att inte ha hängt med i de senaste karismatiska trendtolkningarna av obskyra bibelpassager, eller hur?

Mitt problem med dessa dramatiska nutidstolkningar av Uppenbarelseboken (och andra apokalyptiska texter) ligger inte så mycket i själva metoderna (även om jag som bibelvetare har en del professionellt att säga om dem) utan i den skrämselpropaganda de genererar.

De leder till att kristna går omkring och är vaksamma inför allt möjligt, skeptiska mot varje ny teknologisk och vetenskaplig landvinning, livrädda för att missförstå någon profetisk signal och därför av misstag hamna bland de okunniga och dras med i de ondas gäng. Nyfikenhet på livet och modern utveckling kvävs av en rädsla för att ledas av ”tidsandan” och därmed råka gå antikrists ärenden.

Detta själ fokus från verkliga problem och verklig ondska i samhället som vi borde fokusera vår energi på att bekämpa. Om vi vill leva som om våra handlingar betyder nått i den här världen är det egna samvetet och god etisk självreflektion bättre guider än spekulativa apokalypstolkningar som ändrar sig vart tjugonde år, allteftersom teknik och vetenskap utvecklas.

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s