Några tankar om tro och förtröstan

”I begynnelsen var Ordet”, säger evangelisten, ”och Ordet blev kött”. Kristen tro centreras runt detta mysterium. När Gud blir människa i Jesus Kristus, benämns han som Guds ord, eller kanske Guds budskap, som det grekiska ordet logos också kan översättas.

Jesus är Guds budskap till oss. Inte bara hans undervisning eller mirakler utan hela hans liv utgör detta budskap. Under ca 30 år fick världen ett fönster in i himlen. Mötet mellan kosmos och den Inkarnerade och Uppståndne resulterade i en livsexplosion och en ny skapelse. Det är vittnesbörd från detta möte mellan himmel och jord som Nya testamentet består av. Människor som mött den Uppståndne och fått se verkligheten förvandlad, fångade glimtar, erfarenheter och upplevelser som de bevarade och förmedlade till världen.

Det är därför evangelierna är mer än historieskrivning. De är nedtecknade erfarenheter av Honom som står bortom tid och rum, men som klev in i tiden och blev en del av mänskligheten. Det är skrifter som syftar till att generera tro på den Uppståndne.

”Tro” är ett trubbigt ord att översätta det grekiska begreppet pistis, eftersom det ger associationer till intellektuellt försanthållande. Men när Skriften talar om tro på Kristus, den tro som frälser och upprättar, åsyftas något som ligger närmare det svenska ordet förtröstan.

Kristen tro innehåller visserligen dogmer, dvs utsagor om verkligheten. Men dogmer utgör inte trons kärna utan dess ramverk, där relationen till Kristus är det centrala. Mötet med Kristus i bönen och i mässan, i förtröstan under lidande och uthållighet i hoppet, är det som kännetecknar ett kristet liv, inte en lista av intellektuella ståndpunkter som måste omfattas.

Vår kunskap är ett styckverk, säger Paulus, men ändå finns det få saker som stressar oss frikyrkokristna så mycket som att inte ha svar på allt. När någon har frågor om Gud, tillvaron, människan och ibland även framtiden vill vi gärna kunna tillhandahålla det Slutgiltiga Svaret, med kartor och diagram om så behövs. Med Den Stora Instruktionsboken som ofelbar guide. Inga frågor får finnas kvar, inga tvivel, inga mörka hörn eller oupplysta vinklar.

Men Skriftens syfte är inte att stilla vårt intellekts nyfikenhet eller skingra alla dimmor runt verklighetens beskaffenhet, hur gärna vi än vill det. Dess syfte är att leda oss in i en relation med den Uppståndne. När Skriften uppmuntrar oss att tro är det inte en kravtyngd befallning utan en inbjudan. En inbjudan till liv, till relation, och bort från krampaktig fruktan.

Därför behöver vi inte vara rädda för tvivlet och dunklet. Det är en del av vandringen i den tro som en dag ska bytas mot åskådning. Här ser vi allt som i en spegel, där ska vi se Honom sådan Han är. Vi behöver inte slå knut på oss själva eller tvinga in vårt intellekt i fyrkantiga förklaringsmodeller kring hur allt ligger till. Det är inte vad kristen tro handlar om.

Det Gud kallar oss till är ett liv i förtröstan, i gemenskap med honom som i sin person är Sanningen och Livet, och som möter oss både på klara höjder och bland skuggorna i dalen.

Detta inlägg publicerades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s